Naturläkemedel

Den 1 juli 1993 trädde en ny Läkemedelslag (SFS 1992:859) i kraft i Sverige. Denna lag ersatte den tidigare gällande Läkemedelsförordningen. Begreppet "naturmedel" har i och med detta försvunnit då inga nya produkter kan registreras i enlighet med de gamla bestämmelserna. De "gamla" naturmedlen får säljas på dispens under en övergångsperiod, tills Läkemedelsverkets granskning av dessa produkter är klar. Nya produkter i denna kategori som godkänns av Läkemedelsverket benämns nu istället "naturläkemedel".

Läkemedelsverkets definition av naturläkemedel (LVFS 1995:18) lyder:

"Med naturläkemedel förstås läkemedel där den eller de verksamma beståndsdelarna har ett naturligt ursprung, ej är allt för bearbetade och utgör en växt- eller djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. Naturläkemedel får endast utgöra produkter lämpliga för egenvård i enlighet med väl beprövad inhemsk tradition eller tradition i länder, som med avseende på läkemedelsanvändning står Sverige nära".

Även den kategori produkter som tidigare benämndes "fria läkemedel" faller under samma lag som naturläkemedlen. Dessa produkter kallas efter godkänd granskning av Läkemedelsverket för "visst utvärtes läkemedel" (VUM). Denna typ av läkemedel omfattar produkter för utvärtes bruk för behandling av enklare åkommor.

Källa:
Naturläkemedel 2001, Å Färnlöf/H Tunón, Hälsokostrådets Förlag.